onsdag 18 januari 2017

Varför försvann det svenska försvaret?

Man behöver bara gå tillbaka ett par decennier, så var Sverige en stark försvarsmakt. Flygvapnet var bland de starkaste i världen, flottan hade dussintals ubåtar och fartyg och kustartilleriet vaktade kusterna från en mängd hemliga berganläggningar.

Idag efter ett antal ödesdigra och märkliga beslut som framför allt baserades på tron att framtida krig i Europa var uteslutna. Resultatet av denna politik blev att det mesta av försvaret är borta och Sverige har i princip inga möjligheter att försvara sig.

När försvaret var som störst i mitten av 1980-talet, fanns över 100 000 soldater i stridande förband, om man också räknade in lokalförsvarsförband och hemvärnsförband fanns ytterligare 350 000 man. Flygvapnet hade över 300 flygplan, flottan hade ett 40-tal krigsfartyg och 12 ubåtar, och kustartilleriet bestod av 28 bataljoner.
 
Geografiskt är Sverige ett stort land, det femte största i Europa med sina 447 435 kvadratkilometer och vi har en av Europas längsta kuststräckor - 3 200 kilometer vilket gör att det inte är lätt att försvara Sverige.
 
Varför blev det så här?

President Reagan avslutade det kalla kriget i samband med Berlinmurens fall 1989 och Sovjetunionens kollaps kort därefter, började kvaliteten på det svenska försvaret sjunka. Alla trodde att ”den ryska björnen” hade lagt sig till ro i all evighet!


Då hände det ytterst märkliga att försvarsledningen själv beslöt sig för att ta "time out". Militärerna i landet var övertygade om att invasionshotet för evigt var borta.
 
Begreppet Nätverksbaserat Försvar hamnade på svensk agenda mot slutet av 1990-talet. När konceptet NBF presenteras av bl a dåvarande ÖB Ove Wiktorin och dåvarande generalmajor Johan Kihl, fångades politikerna av budskapet att ett långt ”billigare” försvar skulle kunna utvecklas med den nya tekniken. 
Till priset av ett stort antal nedlagda svenska förband och avveckling av omfattande mängder militär materiel, skulle det nya försvaret byggas upp och komma på plats.

Uppgiften fastställdes i slutet av 1990-talet med propositionerna "Förändrad omvärld - omdanat försvar" prop. 1998/99:74 och "Det nya försvaret" prop. 1999/2000:30.
Dessa antogs av riksdagen 1999 respektive 2000 med omfattande nedskärning av Försvarsmaktens förband.

Ett försvarsbeslut 2004 som gällde åren 2005-2007, prop 2004/05:5 som ledde till ytterligare och omfattande förbandsnedskärningar. Under flera år skedde avveckling, utförsäljning och skrotning av betydande mängder militär materiel. En hel försvarsgren kustartilleriet försvann.
 
Mycket av det utrangerade militära utrustning hamnade i de baltiska länderna. Fordon, automatkarbiner, granatgevär, pansarvärnspjäser, terrängbilar, bandvagnar och mycket annat.

Lettland fick en komplett Milo verkstad samt ett fältsjukhus.
All materiel hos dåvarande Lv3 i Norrtälje - Roslagens Luftvärnskår, rullade ombord på färjan Viking Line med destination Lettland som ett led i det svensk-baltiska samarbetet. Letterna fick nu det svenska luftvärnssystemet m/48 som så sent som 1989 totalrenoverades. Under ett antal år har svenska officerare verkat som instruktörer för att bygga upp baltiska staternas försvarsmakter.
 
Militära förråd i norra och södra Sverige som innehöll allt som vad en armé behöver: uniformer, marschkängor, skjortor, kalsonger m, m. som var brännbart, skickades bl.a. till det kommunala värmeverket i Boden som under flera säsonger värmde Bodenborna och i södra Sverige skickades också allt brännbart till kommunala värmeverken. Försvaret värmde befolkningen, men en dyr sådan!

Volvo och Saab personbilar, som hade rullat ca 30 mil från respektive fabrik som varit placerade i mobiliseringsförråd i Roslagen, skrotades, eftersom de ”ej var miljöanpassade.”
Det fanns motorklubbar som ville köpa fordonen och anpassa dem efter de nya avgasutsläppsreglerna, men Försvaret så nej och de blev istället fragment i järnverk.
Man beräknar att all den militära materiel och infrastruktur som eldades, skrotades eller slumpas bort under mycket kort tid, var materiel för ca 300 miljarder.


Alliansregeringen Reinfeldt gjorde som tidigare socialdemokratiska regeringar, fler nedskärningar!

I augusti år 2007 kunde vi höra Anders Borg i Visby säga att ”c:a 4 miljarder skulle indragas vid nästkommande försvarsbeslut”.
Hela den okunniga skaran i SVT förklarade ivrigt, att det går utmärkt att spara, nu när JAS 39 har färdiglevererats. Frågan är hur Reinfeldt och Borg resonerade innan Odenberg ställdes inför fullbordat faktum.
 
I samband med utspelet yttrade sig det socialdemokratiska kommunalrådet Christina Mattiasson i Karlskrona som bättre än regeringen Reinfeldt förstod vad det handlade om när hon uttalade i SvD 2007:
”Det blir hårt slag för orterna Karlskrona, Karlskoga och Motala - det handlar om högteknologiska arbeten. Den moderatledda regeringen riskerar att dränera Sverige på teknisk kompetens för att finansiera skattesänkningar på enkla jobb i hushållsnära tjänster!”


Idag ser vi resultatet! Är det rimligt att Sverige som förbrukat mellan 600 och 700 miljarder kronor i anslag sedan Warszawapaktens upplösning inte kan ställa upp med mer än drygt ett hundratal soldater = ett kompani, omedelbart greppbara soldater och sätta in kring 1000 soldater i operationer utomlands. 

Nätverksbaserat Försvar - ¨"skyldiga" har pensionerats, hastat i väg, kamouflerat reträtten och försvunnit ut i kulisserna. För antal år sedan cirkulerade en lustig åtgärdsplan för projekt som hade havererat. Den började med sökande och bestraffningar av skyldiga och slutade med belöningar till dem som inte deltog i projektet. Det kanske är dags att plocka fram den planen igen.

Källa: KKrVA = Kungl Krigsvetenskapsakademin handlingar,
 



Vad kostar försvaret idag?
I Prop 2008/09:1 utgiftsområdet 6 finns utgiftsposter för försvar och samhällsberedskap. Nu har regeringen gjort ett annorlunda stuk på 2009 budget än tidigare år.

Så här skriver regeringen
- ”Efter vad riksdagen beslutade i samband med 2008 års ekonomiska vårproposition prop. 2007/08:100, byter utgiftsområde 6 namn till Försvar och samhällets krisberedskap.
I vårpropositionen aviserade också regeringen att den enhetliga verksamhetsstrukturen med indelning i politikområden, verksamhetsområden och verksamhetsgrenar ska avskaffas fr.o.m. 2009. Detta utvecklas närmare i denna proposition, avsnitt 10.4.1, volym 1. För att återspegla den verksamhet som finansieras från utgiftsområdet, har regeringen dock valt att i budgetpropositionen för utgiftsområde 6 underindela verksamheten i fyra undergrupper;
Försvar anslag 1:1 till 1:12,
Samhällets krisberedskap anslag 2:1 till 2:8,
Strålsäkerhet anslag 3:1 och 3:2,
Elsäkerhet anslag 4:1.
Resultatredovisning och inriktning för den sistnämnda undergruppen framgår av budgetprop volym 11.

Sammanlagt för år 2009 i fem grupper med äldreanslag, hamnar utgiftsområdet # 6 försvar och samhällets krisberedskap på 44,7 miljarder enligt förslaget, varav försvar utgör c:a 40 miljarder.


Yrvakna inför de nya hoten i Sveriges närområde krävde 2015 de flesta politiska partier mer pengar till försvaret. Men i grund och botten handlade det om småpengar.
I april
2015 tog riksdagen ett nytt försvarsbeslut där anslaget höjdes med 10,2 miljarder kronor för 2016-2020, och man tillsatte en säkerhetspolitisk utredning om för- och nackdelar med Sveriges internationella samarbeten med FN, OSSE, EU och Nato.

S
umman är långt under den ÖB hade krävt bara för att kunna åstadkomma det riksdagen beställde för fem år sedan. Riksdagen har krävt många saker, men har aldrig gett ÖB tillräckligt med pengar för att genomföra dem.

Alla är överens om, att skall man uppfylla 2015 års försvarsbeslut eller stärka totalförsvaret och återupprätta den nya säkerhetsstrategin för Sverige, måste man tillföra mer medel.

Löfvén var mycket tydlig på sin presskonferens i Sälen för någon veckan sedan.

Det blir inga mer pengar till
försvarsanslag. Löfvén tar till den svenska universallösningen att tillsätta en ny försvarsberedning. Detta betyder i praktiken att svensk försvarspolitik fryses och att de nödvändiga ökade anslagen skjuts på framtiden.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar